AKTUELLT

  • Motala Expo 10-11 mars

  • Bli medlem - Tillväxt Motala ekonomisk förening

  • Starta företag!

  • Kom till Motala Företagscenter med Coffice

AKTUELLT

  • Skolor och utbildning

  • Lediga jobb just nu

  • Se Motalabornas egna favoritbilder

  • Dagens Sjöstadstips!

VI REKOMMENDERAR

  • Fika på stan

  • Hitta ut i naturen

  • Göta kanal året runt

  • Borensberg, den lilla sjöstaden vid Göta kanal

  • Boka upplevelser & paket

  • Till Motala kommun
Sok

Göta Kanal och Motala Verkstad

Den 12 april 1810 fick Baltzar von Platen klartecken för att bygga en kanal som skulle förbinda Vättern med Vänern och därmed skapa en direkt förbindelse mellan Östersjön och Kattegatt.

Göta Kanal

Syftet med kanalen var främst att slippa Öresundstullen och besvär med den dominanta Hansan, något som hade diskuterats sedan 1500-talet. I maj 1810 togs det första spadtaget intill Motala Ström i Motala. En plan för hur kanalen skulle stakas ut hade bearbetats fram av Daniel af Thunberg och Thomas Telford. Brittiska mudderverk användes för att bearbeta sjöbottnarna och dessa krävde mycket underhållsarbete, vilket medförde att Motala Verkstad anlades.

58 000 soldater från 16 olika regementen arbetade hårt med den stora grävningen. En mindre del av arbetsstyrkan bestod av ryska desertörer som frivilligt hade anslutit sig, samt en del privata arbetare. De gjorde totalt 7 miljoner dagsverken, och ett dagsverke varade normalt i minst 12 timmar. Grävandet utfördes till största delen för hand med träspadar som hade försetts med plåtskodd.

Baltzar von Platen fick aldrig se kanalen färdig eftersom han avled 1829, 3 år innan Karl XIV Johan invigde Göta Kanal i Mem 1832.

Sin storhetstid hade kanalen ett halvsekel under den tidiga industrialismen i Sverige. Vid sidan av uppgiften som transportled från kust till kust, innebar den en möjlighet till tyngre transporter och effektiv godsbefordran i ett i våra ögon närmast väglöst land. Kanalen blev bestämmande för lokaliseringen av ett flertal industrier av vilka Motala Verkstad är en av de mest betydelsefulla. Men den stimulerade i helt avgörande grad även verksamheter i såväl Göteborg (Lindholmens varv etc) som i Stockholm (Samuel Owens verkstäder etc).

Totalt uppnådde godsmängden 100 000 ton per år och först på 1870-talet överträffades denna volym av järnvägen. Järnvägens tillkomst innebar samtidigt att kanalfrakterna minskade med 80 % i ett slag, och begränsades till tre typer av last – skogsprodukter, kol och malm, vilka inte behövde snabb transport. Såväl passagerar- och godstrafiken stagnerade och återhämtade sig aldrig. Efter 1950 avtog den sista nyttotrafiken och endast turisttrafiken återstod.

Båtlivets snabba tillväxt under 1970-talet väckte dock Göta Kanal ur sin dvala. Kanalen rustades upp och turisterna, som så smått hade börjat intressera sig för kanalen redan under 1920-talet, kom i allt större skaror. På senare år har kanalbolaget gjort stora satsningar på att återskapa den gamla kanalmiljön, och idag är kanalen ett av Sveriges mest värdefulla kulturhistoriska objekt. 2007 fick Göta Kanal flest röster i två olika omröstningar om Sveriges sju underverk.

Se filmen om hur Baltzar von Platen drev igenom sitt projekt och hur han fick idén om Motalas unika stadsplan:

 

Motala Verkstad

Motala Verkstad började som reparationsverkstad till kanalbygget 1822 och växte i mitten av 1800-talet till en av landets ledande industrier. Området har haft stor betydelse för Motala rent industriellt och kallas inte helt oförtjänt för ”Den svenska verkstadsindustrins vagga”.

Men det var även betydande socialt, eftersom många arbetare bosatte sig där med sina familjer och skapade ett eget brukssamhälle kring verkstaden. I brukssamhället fanns både sjukvård, simhall, teater, Folkets Hus, kyrka och skola. På 1830-talet bodde det mer än 500 människor i orten runt verkstaden, men bara 75 i Motala köping. Motala stad och bruksorten slogs samman 1948.

Än idag ligger atmosfären kvar i området runt verkstaden. Här hittar du gator med namn som Liverpoolsgatan, Frasergastan och Englandsgatan. Gator som fått sina namn av de britter som bidrog med specialkunskap till både kanalbygget och utvecklingen av Motala Verkstad. Mittemot klockstapeln ligger den gamla varvsbygnaden som används av Intresseföreningen Motala Verkstad, och där visas utställningen Verkstadsminnen, som i ord och bild belyser det sociala livet vid gamla Motala Verkstad.

 

Länkar:
Utställningen Verkstadsminnen
Museilägenheterna vid Motala Verkstad
Göta Kanal idag
AB Motala Verkstad

GotaKanal_MotalaVerkstad

Göta Kanal rinner vackert förbi gamla Motala Verkstad och torrdockan i Motala.

Bilden är inskickad till Facebookgruppen Östergötlands Sjöstad av Joel Rydheden.

Evenemang

Se fler evenemang

Facebookvänner

Instagram

Motala nyhetsbrev

Innehållsansvarig: Joakim Ljungqvist. Webbredaktör: Jonathan Rosén
© 2017 Tillväxt Motala AB. All rights reserved.
Webbutveckling av Cludev

 

Svenska Publishing-Priset logganMotala.se är belönad med Svenska Publishingpriset 2013 samt Agda Digital 2014.